Under två dagar 18-19 november som deltagare och talare hade jag också uppgiften att göra en spaning. Jag valde att fånga upp trenden om projektledare är fyrkantiga eller mer cirkulära i sinnet idag. Spaningen är naturligtvis utifrån de seminarier och föredrag jag själv valde att gå på och försökte också lyssna på andra deltagares uppfattning om konferensen.
Denna konferens hade temat ledarskap & beteende, och lockade i år dubbelt så många deltagare (ca 250) som förra året vilket bara det visar en tydlig trend att projektledare idag är mer intresserade av just ledarskapet snarare än verktyg och modeller.
Jag såg att även de mest fyrkantiga talarna, t.ex ordförande för IPMA, inledde sina tal med mjukare frågor och trender. Klimatfrågan och interkulturellt samarbete stod högst upp på hennes trendanalys. Det är vår planet vi alla nu vare sig vi vill eller inte måste fokusera på – och har börjat göra.
Don’t waste the crisis var hennes budskap – Krisen triggar förändringar, beslut, sökande efter mening och turbulens som tvingar oss till handling.
Att lösningen för hennes del är att alla certifierar sig är hennes mission. Ett annat av hennes som många andras budskap är att hitta de projekt som EJ bör göras. Låter som en rätt så ”agil” princip i mina öron.
På ett verktygs-föredrag som handlade om hur man effektivt kan införa projektverktyg som kan låta torrt och tveksamt för en agilist så pratade även han om verktygen som att man bygger in verksamhetskunskap i dem, vilket lätt glöms bort. Ställ verktyget mot andra alternativ. VAD kan vi tjäna på verktyget? Vad är nyttan för olika användarroller? Inför verktygsstödet i etapper, i stället för big bang-lösning. Få de manuella processerna på plats först och ha alltid en mottagare.
Han berättade om en medarbetare som fem i tolv innan de skulle äta lunch tillsammans sa att ”jag ska bara fylla i min statusrapport” Efter två klick var han klar. Oj, vad fort det gick frågade vår man. ”Ja – jag skickar samma dokument varje gång tills någon säger till”. Skratt
Låter som ett rätt agilt tankesätt eller hur? Även verktygsmännsikor (inte alla men många) pratar lättrörlighet och nytta.
Intressant fråga på slutet – ”verktygsprojektet ska inte lösa processfrågan” – obesvarat denna gång. Jag diskuterar gärna vidare..
Den ”mjukaste” talaren var nog ändå Barbro Curman – Gestalthuset. Hon pratade HJÄRTA. Vi behöver agera med hjärtat, våga säga det alla vet, våga vara kreativa, innovativa. Civilkurage ger framgång. Ta vara på potentialen och den förnyelsebara energin inom människan. Vi kan åstadkomma underverk med klimatfrågan, med våra projekt, med vad vi vill om vi ser att vi själva ÄR miljön. Naturen är inget på sidan om, vi är naturen.
Jordens största slöseri kallade hon den mänskliga energin som inte tas tillvara. Mänsklig energi som riktas mot samma mål kan försätta berg.
Det behöver inte vara så krångligt.
Problemen med klimatfrågan handlar om konflikter och girighet som hindrar att vi kommer fram.
Prata högt om det egentliga problemet.
Som projektledare vet vi aldrig vad vi trampar på för minor i kulturen.
Vi kan göra något där vi är med drömmar, önskningar, visioner
Vi är ett fält av potentiella möjligheter. Vi behöver skapa nya färdigheter – nya strukturer.
Jag ser en underström av mogenhet för mjuka värden.
Vi är grottmänniskor för att skydda oss själva – genom att bli medvetna om det kan vi välja mellan att överleva – eller leva. Att agera utifrån rädsla eller Tillit är skillnaden. Det är först med tillit vi kan skapa nytt.
Feedback-boken av vår vän Gestalthusets Stefan Gunnarsson tar jag med mig hem. Rekommenderas.
Årets projektledare – väl värd sitt pris ser det ut som. Kaj Ahlbom från SKF, långtidslagring kärnkraft. Han har lyckats med det som resten av världen brottats med i många år och med många medel. Receptet för framgången? Han & hans par-projektledare (formellt bitr.) fick bemanna hela teamet själva. Hela teamet brann för målet och syftet, alla älskade att borra hål i berg och undersöka lagring. De tydliga två målen var: Säkerhet och Acceptans – att få medborgarna med sig. Det fick de med hjälp av – ja – gissa en gång – Kommunikation kommunikation kommunikation och delaktighet
Tendens jag ser – många föredragshållare pratar högt om att ”vi vet att ni hört detta förut, slå in öppna dörrar mm – nu är det dags att agera.” Många tips och fokus på HUR. Vad kan jag göra som projektledare, individ, chef, medarbetare? Börja med dig själv. Andra härmar dig. Fantastiska projekt har börjat med ett fåtal individer.
Använd glädje – enthusiam – det smittar. Liknelse från Eva Kihlborgs om Karisma-koden. Nelson Mandela går alltid in genom en dörr med handen utsträckt för hälsning och ett stort leende. Vem kan inte bli glad med det bemötandet?
Kelly Odell. ”Det där med människor blir man tamejfan aldrig klok på” med sin härliga dialekt.
Som chef var plötsligt alla hans idéer även de halvbra (halvdåliga på svenska) fantastiska.
Kelly skojar om SAP, och de SAP-konsulter (?) som satt längst fram i bänken. ”De företag jag sett har varit precis lika bra som innan – SAP förstörde INGENTING!”
”Jag tror inte man kan förstöra ett bra företag genom omorganisering” men det är bättre att förbättra det som redan finns.
Kelly pratar mycket om resurser för kompetens, lärande, uppmuntran, kunskapsutveckling. Att räkna med det i budget. En filmproduktion anses inte värd att lägga 100 miljoner på om den inte är minst värd lika mycket i marknadsföring.
Förändringsarbetet i sig bör finnas med i budgeten – projekt är ju oftast en förändring i sig.
Han säger en himla massa kloka saker kort sagt. Rekommenderas. Deltagarna är med. Flera av mina fördomar krossas. Fördomar jag kanske haft om vad jag trott jag skulle möta för människor på en konferens ordnad av en (tidigare?) så fyrkantig organisation.
Kellys och hans sidekicks budskap är mod, ärlighet, våga prata om det ingen annan vågar
De flesta kan klara kriser och förändring, bara vi pratar om det.
Är det någon som fått ett buskap överkommunicerat från sin ledning..? Det finns inte överkommunikation om förändringar.
När vi står på våra kickoffs med ballonger och stand-ups, se till att ha kommunicerat före, under och efter, många många gånger. Intranät och e-post är sällan rätt hjälpmedel.
”Om jag inte sagt det till den har den inte hört det”
Kaizen och Go See -ledarskap.
Vibeke Paulhagen, VD tidningen Chef, pratar lite kontrast på sitt- Gå UT ur gruvan, sluta vara en medarbetare hela tiden och gör allt jobb, se till att som ledare få SYRE upp i luften och ge dig tid att tänka.
Kontraster använder karismatiska personer i sina tal – säger Eva Kihlström (Karismakoden). Vilket bevisas när Stefan Einhorn avslutar med en fantastiskt föredrag med många vardagliga exempel, kontraster och GÅ HEM OCH GÖR.
Det finns massor med att säga, massor av intressanta deltagare och talare och jag kan bara konstatera att de allra flesta projektledare jag möter här är långt ifrån fyrkantiga.
Och att även de riktiga rundisarna faktiskt har en del fyrkantighet i sig som är svår att få bort – att alltid stärka sitt budskap med siffror och ”det finns studier på det här..” är vetenskapen alltid sanning undrar jag?
Så vill jag ju naturligtvis nämna Thomas Lundqvist – tidigare vd Junibacken och hans biologiska ledarskap som en av de mer praktiska och konkreta – gå hem och gör – övningarna. Ska prova och har omedvetet redan provat under dessa dagarna en del lättvunna beteendevetenskapliga sätt för kommunikation och förändring och acceptans. En fyrkantig metod som ger cirkulära och mjuka resultat!
Jag kan också se att många med mig är överens om att gränsen mellan projekt och verksamhet verkligen håller på att luckras upp. En befriande tanke. Vi vill alla åstadkomma nytta och ha kul samtidigt!
Tack alla talare! Och nyfikna glada runda fyrkantiga deltagare!
”Jag är inte tekniker” är hennes standardfras. En lämplig både Produktägare och ScrumMaster i våra ögon.
Senaste kommentarer